Kiropraktisk behandling har visat sig vara ett effektivt behandlingssätt för en rad besvär som har sitt ursprung i rygg och nacke. Symptom kan vara i form av smärta men även domningar, kraftlöshet och huvudvärk är vanliga. Även en rad andra åkommor, som man kanske inte förknippar med rygg eller nacke, kan behandlas effektivt och säkert med kiropraktik.

Efter en grundlig undersökning kan kiropraktorn uttala sig om ifall dina besvär kan behandlas med enbart kiropraktik eller i kombination med annan behandling.

Ländrygg och bäcken

Ländryggssmärta

Ryggskott eller akut lumbago är den vanligaste åkomman som kiropraktorer i Sverige behandlar. Runt 80 % av befolkningen kommer någon gång att drabbas av ryggbesvär. Ryggskott beskrivs som ett akut tillstånd av smärta och stelhet i nedre delen av ryggen. Många upplever att det är extremt besvärligt att leva med ryggsmärta. Man kan bland annat få svårt att räta ut ryggen, vända sig i sängen, ta sig upp från en sittande ställning, ta på skorna, hosta eller skratta.

Den medicinska beteckningen för ”ont eller stel i nedre delen av ryggen” är lumbago. Vissa patienter går omkring med mer eller mindre ständig värk och stelhet. Andra upplever bara morgonstelhet eller stelhet om man har suttit för länge och ibland även efter ansträngning. Orsaker till ländryggsmärta är ofta överbelastning eller felbelastning, så som vid enstaka tyngre lyft eller långvarig belastning på jobbet. Stress är också en viktig faktor. Forskning har visat att kiropraktik är en mycket effektiv behandlingsform för ländryggssmärta.

Foglossning/bäckengördelsmärta

Bäckengördelsmärta, också känd som foglossning, är ett vanligt förekommande problem under en graviditet. Man räknar med att hälften av de gravida utvecklar bäckengördelsmärta av varierande svårighetsgrad under sin graviditet. Cirka en tredjedel av de gravida utvecklar en mer uttalad form av bäckengördelsmärta med symptom som påverkar arbetsliv, livsföring, vardagsliv och upplevelse av graviditeten negativt. Tillståndet kan framträda mycket tidigt i graviditeten men debuterar vanligtvis efter graviditetsvecka 20 och förvärras i regel under senare delen av graviditeten.

Vanliga symptom är smärta i bäckenregionen framför allt över korsbenet och ned i sätet samt baksida lår, med eller utan utstrålning i benet/benen. Vissa kvinnor upplever även smärtan över blygdbenet med associerad smärta i ljumskar och lår. Smärtan beskrivs oftast som molande men även ibland som huggande och kan vara en- eller dubbelsidig. Ofta förvärras symptom av belastning och är ofta relaterad till dagliga aktiviteter så som promenader, trappgång, stå eller sitta, resa sig upp från sittande eller när man vrider sig i sängen.

Enhetliga kriterier för diagnostik har saknats under lång tid, men ett europeiskt konsensusförslag presenterades i 2008 avseende diagnoskriterier av bäckengördelsmärta. En grundlig sjukdomshistoria är dock vägledande avseende diagnos, där de diagnostiska testerna i allmänhet bekräftar den kliniska misstanken.

Även om den underliggande orsaken till besvären är okänd så dominerar teorin om biomekaniska förändringar i bäckenet som orsak till symptom. I en översiktsartikel publicerad i 2015 framkommer att kiropraktisk behandling av ryggsmärta under graviditet ger symptomförbättring. I en intervjustudie publicerad i 2012 fann man att gravida kvinnor som uppsökte en kiropraktor på grund av ländryggsmärta tyckte att denna behandlingsform var behjälplig i hanteringen av deras ryggproblem.

De flest kvinnor upplever att besvären försvinner direkt eller några veckor efter förlossning. Vissa kvinnor har dock mer kvarstående besvär. Idag finns det ett tydligt kunskapsglapp beträffande långtidskonsekvenserna av kvarstående bäckengördelsmärta då det finns få forskningsstudier som följer kvinnor med kvarstående besvär i mer än 3 år efter förlossning.

Smärta i bröstryggen

Ont i bröstryggen

Smärta i bröstryggen eller smärta mellan skulderbladen kan vara väldigt besvärligt och är mycket vanliga. Ibland kan man uppleva att smärtan strålar längs revbenen och runt bröstkorgen mot bröstet. Vid akuta besvär kan det kännas som att själva hjärtat gör ont.

Andningen är beroende av normal rörlighet i bröstkorgen, det vill säga, revbenen ska röra sig uppåt/utåt vid inandning och nedåt/inåt vid utandning (lite som en blåsbälg). Bristande funktion av rörligheten i bröstryggen och revbenen kan ibland upplevas som ett tryck för bröstet med associerande svårigheter med att ta djupa andetag.

Smärta i bröstryggen kan ofta förekomma efter felbelastningar med armarna, då bröstryggen stabiliserar armrörelser.

Kiropraktisk behandling är ett effektivt sätt att återställa rörligheten i lederna i kotor och revben varvid man ofta snabbt upplever minskad smärta och stelhet i bröstrygg och bröstkorg.

Nacken

Nacksmärta

Nackspärr och nacksmärta är mycket vanligt förekommande. Efter ländryggsmärta så är det den näst vanligaste orsaken till att man uppsöker en kiropraktor. De vanligaste besvären är spänningar och stelhet i nackens och axlarnas muskulatur.

I kombination med stress, så är ett stillasittande kontorsjobb eller annat jobb som innebär att nacken ofta felbelastas (t.ex. elektriker och målare) orsaken till problemet. Vi sitter ofta för länge och fel. Vi stressar för att hinna och drar då gärna upp axlarna mot öronen vilket medför spänningar i muskulaturen i området. Ibland är orsaken en gammal skada i nacken som t.ex. efter en bilolycka, en så kallad whiplashskada.

Vid undersökningen så letar vi kärnan till de uppkomna problemen. Förutom muskelspänningar, lokaliseras även funktionsstörningar i nackens leder vilka bör behandlas om läkning ska kunna äga rum.

Om problemet är orsakat av fel arbetsställning och/eller stress belyses ergonomi och stresshantering som en del av behandlingen. Även vid en whiplashskada är det viktigt att hålla nackens alla leder rörliga och muskler smida, varför kiropraktisk behandling kan vara lämplig.

Huvud

Huvudvärk migrän

Huvudvärk beror sällan på en allvarlig underliggande sjukdom, men kraftig och ihållande huvudvärk skall alltid tas på allvar. Detta gäller speciellt barn och personer som plötsligt eller gradvis får huvudvärk utan att aldrig haft besvär tidigare.

Huvudvärk följs ofta av andra symptom som krasslighet, illamående, trötthet, öronsus, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter. Återkommande huvudvärk kommer i det långa loppet att påverka humöret. Många blir irriterade, deprimerade och/eller håglösa.

Huvudvärk är, som alla andra smärtor, ett meddelande om att något kan vara fel. Källan till smärtan är ofta funktionsstörningar i nackens muskler och leder. En och samma patient kan ha flera typer av huvudvärk. Dessa kan gå över i varandra eller likna varandra. Exempelvis kan det börja med en spänningshuvudvärk utlöst av en hård fysisk eller psykisk belastning. Om smärtan får fortsätta kan nackhuvudvärk bli nästa steg, som dessutom kan utlösa migrän. Ett annat exempel är patienten med kraftig spänningshuvudvärk, som efterhand utvecklar kronisk medicinskt inducerad huvudvärk.

De vanligaste formerna av huvudvärk är:

Spänningshuvudvärk

Smärtan känns på huvudets båda sidor. 
Värken börjar ofta som muskelspänningar i nacke och skuldra och sprider sig till bakhuvudet och fram mot pannan. Känns ofta som ett stramt band runt huvudet. 
Vanligtvis förekommer inget illamående eller någon förvarning om annalkande huvudvärk.

Nackhuvudvärk

Orsak är oftast funktionsstörningar i nackens leder (särskilt i nackens övre del), som kan förvärras vid onaturliga nackställningar eller nackrörelser. Oftast sitter huvudvärken på ena sidan och förväxlas ofta med migrän. Nackhuvudvärk kan ge lättare överkänslighet för ljus- och ljud men inte alls lika uttalat som vid migrän. Den kan även ge nacksmärtor och stram muskulatur i övre delen av nacken.

Migrän

Migrän definieras som akuta anfall av en intensiv och sprängande huvudvärk. Smärtan beskrivs ofta som pulserande och som regel bara involverar ena sidan av huvudet. Ett migränanfall kan pågå allt från några timmar till flera dagar. Migrän kan komma plötsligt men vissa förvarnas ofta av karakteristiska synrubbningar så som flimmer, prickar eller blixtsken, även kallat aura. Hos vissa kan även talet påverkas och man kan även uppleva domningar. Vanligtvis är smärtan intensiv och förvärras vid ansträngning.
 Illamående och överkänslighet för ljus- och ljud hör till symptombilden.

Migrän kan triggas igång av flera faktorer så som vissa födoämnen, dålig sömn, hormoner, oregelbundna matvanor och spänningshuvudvärk. Migrän kan variera mycket från individ till individ. Därtill brukar man dela upp migrän i vad man kallar migrän med aura och migrän utan aura.

Migrän med aura kännetecknar ofta att ett migränanfall är på gång genom flimmer eller ljusglimtar/blixtrar framför ögonen. Därefter kommer en fas med kraftig smärta i den ena halvan av huvudet och är ofta som mest uttalat runt tinningen, panna eller bakom ögonen. Ett anfall kan vara i några få timmar eller upp till 2-3 dagar och då ofta åtföljt av illamående, yrsel, ljud- och ljuskänslighet.

Vid migrän utan aura kommer smärtorna normalt utan förvarning i form av flimmer eller ljusfenomen i ögonen. Huvudsmärtan är som regel jämnare fördelad än vid migrän med aura, men är som regel halvsidig.
 Illamående är mindre vanligt.

Medicinskt inducerad huvudvärk

Långvarigt och intensivt bruk av smärtstillande mediciner är en av de vanligaste orsakerna till kronisk huvudvärk.

Många huvudvärkspatienter har stor nytta av kiropraktorbehandling. Kiropraktisk behandling har även visat sig kunna reducera både antal anfall och intensitet hos personer med migrän. Vid valet av behandlingsstrategi, lägger kiropraktorn stor vikt vid patienten som helhet. Samarbete mellan olika terapeuter kan vara av nytta. Kiropraktorn använder en rad olika metoder och tekniker för att återupprätta bättre funktion i rörelseapparaten och därmed minska smärtan.

För patienter med kronisk huvudvärk och migrän, kan regelbundna, uppföljande behandlingar vara ett bättre och tryggare behandlingsalternativ, än ett långvarigt bruk av smärtstillande läkemedel. Har du huvudvärk 1 dag i veckan så blir det 50 dagar om året. Sök hjälp innan huvudvärken tar överhanden.

Smärta i ben och armar

Orsaken till både ben- och armsmärta kan komma från problem i rygg eller nacke. Anledningen är att nerverna till våra ben och armar går via ryggraden och vid irritation eller ett direkt tryck mot nerven känns smärtan hela vägen dit till nerven går. Förutom smärta kan man även känna av domningar, stickningar, känselbortfall eller kraftlöshet. Ett bra exempel på hur nervsmärta kan kännas är om man slår i armbågen, så kallad kärringarmbåge.

Ischias

Ibland kan irritation runt eller ett direkt tryck på en nerv orsakas av en skada i ryggraden, t.ex. ett diskbråck. Om diskbråcket är i den nedre delen av ländryggen så kan detta irritera eller trycka på kroppens längsta nerv – ischiasnerven. Ischiasnerven är en stor, tjock nerv som egentligen är en samling av långa nervtrådar. Den börjar i nedre delen av ländryggen, går genom bäckenet och säte till baksidan av låret och underbenet och ända ut i tårna. På väg ner i benet försörjer ischiasnerven olika strukturer, bland annat muskler, senor, ledband, leder, blodkärl och hud. När nerven blir irriterad eller kommer i kläm i ryggen kan du få smärtor, domningar eller till och med muskelsvaghet i benet. Detta symptom kallar vi helt enkelt ischias.

Bensmärta känns oftast runt höftkammen, ljumsken, knä eller fot men kan involvera hela låret och underbenet. Smärtan är ofta av en strålande karaktär. Vanligast är att orsaken till smärtan i benet kommer från en funktionsstörning i en av ryggens nedre del och/eller bäcken i association med muskelspänningar i framför allt sätesmuskulaturen så kallad ”falsk ischias”. Detta tillstånd är betydligt vanligare än ”äkta ischias” (diskbråck). Patienter med både falsk och äkta ischias brukar i regel bli mycket bra med kiropraktisk behandling.

Undersökningen går ut på att fastställa om det rör sig om äkta eller falsk ischias och behandlingsformen bestäms därefter. Bilddiagnostisk undersökning kan också krävas för att med säkerhet kunna fastställa diagnos.

Armsmärta

Armsmärta kan bestå av smärta i axel, armbåge och hand men kan även involvera antingen hela över- eller underarmen. Vid undersökningen försöker man komma fram till orsaken till den upplevda smärtan då problemen även kan komma från andra strukturer som t.ex. nacke, axel/skuldra, armbåge, handled eller muskler.