Huvudvärk beror sällan på en allvarlig underliggande sjukdom, men kraftig och ihållande huvudvärk skall alltid tas på allvar. Detta gäller speciellt barn och personer som plötsligt eller gradvis får huvudvärk utan att aldrig haft besvär tidigare.
Huvudvärk följs ofta av andra symptom som krasslighet, illamående, trötthet, öronsus, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter. Återkommande huvudvärk kommer i det långa loppet att påverka humöret. Många blir irriterade, deprimerade och/eller håglösa.
Huvudvärk är, som alla andra smärtor, ett meddelande om att något kan vara fel. Källan till smärtan är ofta funktionsstörningar i nackens muskler och leder. En och samma patient kan ha flera typer av huvudvärk. Dessa kan gå över i varandra eller likna varandra. Exempelvis kan det börja med en spänningshuvudvärk utlöst av en hård fysisk eller psykisk belastning. Om smärtan får fortsätta kan nackhuvudvärk bli nästa steg, som dessutom kan utlösa migrän. Ett annat exempel är patienten med kraftig spänningshuvudvärk, som efterhand utvecklar kronisk medicinskt inducerad huvudvärk.
Många huvudvärkspatienter har stor nytta av kiropraktorbehandling. Kiropraktisk behandling har även visat sig kunna reducera både antal anfall och intensitet hos personer med migrän. Vid valet av behandlingsstrategi, lägger kiropraktorn stor vikt vid patienten som helhet. Samarbete mellan olika terapeuter kan vara av nytta. Kiropraktorn använder en rad olika metoder och tekniker för att återupprätta bättre funktion i rörelseapparaten och därmed minska smärtan.
För patienter med kronisk huvudvärk och migrän, kan regelbundna, uppföljande behandlingar vara ett bättre och tryggare behandlingsalternativ, än ett långvarigt bruk av smärtstillande läkemedel.
Spänningshuvudvärk eller huvudvärk av spänningstyp (HST) är mycket vanligt förekommande med en förekomst på 30–78%. Huvudvärken är vanligen av mild karaktär och kan ibland beskrivas som ett tryck snarare än smärta men den kan också vara molande. Varaktighet mellan 30 minuter och 1 vecka. Ofta beskriver man ett järnband runt huvudet eller som en alltför trång mössa. Illamående, endera ljus- och ljudirritation tillhör inte det vanligaste symptom men kan förekomma. HST kan därför ibland blandas ihop med mild form av migrän utan aura.
Cervikogen huvudvärk eller huvudvärk som kommer från nacken är en s.k. sekundär huvudvärk. Orsak är oftast funktionsstörningar i nackens leder, som kan förvärras vid onaturliga nackställningar eller nackrörelser. Den kan även ge nacksmärtor och stram muskulatur i övre delen av nacken.
Ur klinisk synpunkt kan det ibland vara svårt att skilja cervikogen huvudvärk från migrän och huvudvärk av spänningstyp (HST). Oftast sitter huvudvärken på ena sidan och förväxlas ofta med migrän. Nackhuvudvärk kan ge lättare överkänslighet för ljus- och ljud men inte alls lika uttalat som vid migrän.
Vidare får patienter med cervikogen huvudvärk inte någon smärtlindring av läkemedel som är effektiva mot till exempel migrän.
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som kännetecknas av sporadiska anfall av huvudvärk med illamående och ljus- och ljudöverkänslighet. Omkring 15% av den vuxna befolkningen lider av migrän, av dessa är 65% kvinnor. Migrän är ärftlig och ca 70% uppger att de har en nära släkting med migrän. Sjukdomsbild och svårighetsgrad kan variera kraftig från individ till individ. En obehandlad migränattack kan vara allt från 4 till 72 timmar.
Migrän definieras som akuta anfall av en intensiv och pulserande huvudvärk som regel bara involverar ena sidan av huvudet. Migrän kan komma plötsligt men vissa förvarnas av karakteristiska synrubbningar så som flimmer, prickar eller blixtsken, även kallat aura. Hos vissa kan även talet påverkas och man kan även uppleva domningar. Vanligtvis är smärtan intensiv och förvärras vid ansträngning. Illamående och överkänslighet för ljus- och ljud hör till symptombilden.
Det är inte ovanligt att man som migränpatient även lider av huvudvärk av tensionstyp (HST), cervikogen huvudvärk och läkemedelsutlöst huvudvärk.
Läkemedelsutlöst huvudvärk innebär en förvärring av tidigare primär huvudvärk som t.ex. huvudvärk av spänningstyp (HST) eller migrän genom kronisk överanvändning av läkemedel. Huvudvärken liknar vanligen den primära huvudvärken till sin karaktär. Förekomsten uppskattas till 1–2 % av befolkningen.
Man upplever ofta en diffus huvudvärk så länge man fortsätter med läkemedelsintaget. Det är vanligt att man upplever daglig huvudvärk som ofta är närvarande redan vid uppvaknandet.
Kriterier för diagnos är att huvudvärk minst 15 dagar/månad hos individ med tidigare primär huvudvärksdiagnos samt regelbunden överanvändning av ett eller flera läkemedel under minst 3 månader som tas pga. huvudvärk.
Överanvändning av läkemedel innebär:
Vid minskning eller avbrott av läkemedel uppträder ofta en ökad huvudvärk, trötthet, hjärtklappning, illamående/kräkningar, yrsel, oro, depressivitet, och koncentrationsproblem.